Kaptenens Betraktelse – Grytgubbar…

.

lördag

När vi vaknar är vi bara två båtar i hela Flisfladen. Det känns konstigt för här brukar det vara många båtar.

Det blir inget bad. Bara 18° i vattnet. I går kväll körde vi värmaren en stund också. Det märks att vi är en bit in i augusti för det blir fort mörkt på kvällarna.

Vi får fin segling upp mot “sjö-fyran” som farleden brukar kallas. Vi möter en Smaragd som sträcker ut mot Harstena i den svaga brisen. DagSeglare? Undrar vi…

Uppe vid Kupa Klint står folk på berget och vinkar när vi magiskt glider förbi i nästan ingen vind alls. Väl ute i leden ser vi endast en båt till att börja med. Det är en Hallberg Rassy som motorseglar trots att vinden är slör 5m/s och man gör goda 5 knop. Tänk, alla dessa grytgubbar. De skaffar stora båtar, de skall ha både rullgenua och rullstor. Men de seglar ju aldrig. På riktigt. Antingen som nu, puttrar motorn så fort det bär emot eller går lite sakta eller så är storen beslagen och endast genuan utrullad. Och inte ofta dessutom bara till hälften.

Varför är det så? Kan man inte segla? Är man obekväm med att det lutar? Är båten för otymplig? NÄR seglar alla dessa båtar PÅ RIKTIGT?

Vi möter ett tiotal båtar lite senare och endast två av dem seglar. Den ena är en CB 365 som sträcker fint och den andra är två tjejer i en Albin 78 med focken halv-skotad med fladder. De sträcker inte utan får slå ibland. Långt senare när vi mött ytterligare några grytgubbar kommer en Omega 42 som seglar. Men endast med självslående fock uppe. Storen ligger tryggt under kapellet! Denna båttyp är ju en utmärkt skärgårdsbåt med hög rigg och tyngd så tar den sig enkelt fram i skärgården.

Här finns kanske en uppgift för KRYSSAR KLUBBEN (hörs ju av namnet) att ändra på denna trend.

Nåväl… vi får en fin segling och tar kvällshamn söder om Risö i en fin svajvik.