.
lördag

Kopplingsschemat till Ankarspelet var först lite svårt att förstå. Det fanns i två varianter. Det finns också ett relä inblandat för att sköta automatstopp. Men allt gick att klara ut. Jag tyckte det var bäst att montra kontaktor och relä i en plastkapsling.

På bilden är två kablar kopplade med wagos men de ersattes senare med klämmda kopplingar. Detta var för jag vart osäker på knappen i sittbrunnen, vilket som var upp och ner.

De kraftiga kablarna från batteri till kontaktor och motor skulle enligt manualen vara 16mm2 vid 18m längd (9+9m) för att acceptera ett spänningsfall på max 10%. Jag tyckte det var i klenaste laget och 10% förlust är normalt ganska mycket. Jag valde i stället 25mm2. Bra sådana kablar kostar i båtaffärerna ca 90:-/m men jag köpte från en maskinfirma, Verktygsboden, motsvarande som “svets-kabel” för 63:-/m. En besparing på 500:-

I senare manual som jag laddade ner från Comstedt så rekommenderar man 95mm2 kabel. Detta vart ju en överaskning då allt redan var installerat och klart. Comstedt kollade med Lewmar som hävdar att mina 25mm2 räcker gott. Den senare uppgiften byggde just på ett lägre spänningsfall än 10%. 95mm2 går dess utom inte in i genomföringarna på motorn.

Efter kompletterande inköp av lite kabelskor så kunde allt kopplas ihop och provköras.

Klicka på bilden för film…

Motorn gick åt fel håll så då var det bara att växla de två ledarna från knappen/fjärkontrollen. Därefter var det bara att köra igenom ankarlinan. Jag använder nu min gamla som är en 14mm o-blyad och 50 m lång.

Återstår montering av dävert och konfigurera autostop.

 

.
lördag

I höstas var planen att bygga ett båthus för att kunna renovera teakdäcket. Nu kom det lite sjukdom i vägen så det slogs ur hågen.

Under våren har jag ändå gott och funderat om jag inte skulle prova att förbättra nåten och slipa däcket. När det såg ut som att tiden skulle räcka till så satte jag igång med ytterligare ett jobb.

Jag hade tidigare köpt en liten Makita-fräs för ändamålet.

   

Efter mycket diskussioner med båtkompisar och tittande på Youtube så framkom det två skolor. Fräs eller Cirkelsåg. Om man inte är stadig på hand så behövs en stödlist som skall fästas i däcket. Jag hade en idé att göra det med smältlim. Annars får man försöka skruva eller spika fast den. Och då gör man det i nåten vid sidan om den man skall fräsa.

Så fram på vårkanten så köpte jag fyra reglar som skulle höja i alla fall ena sidan av täckställningen. Jag lossade takstolarna från däcket och lät utliggaren fästas i regeln.

Sedan tog jag bort överflödet i nåten med en Fein med ett vässat skrap-blad. Därefter slipades hela däcket med 40, 80 och 120-papper. Detta med min Festool med ansluten dammsugare. Runt beslag och annat använde jag en liten slipmus eller Fein med slipplatta.

.
söndag

Jag har nu bestämt mig för att installera ett ankarspel. Min sambo/gast skall få en knäprotes vilket förmodligen betyder att jag blir hopp-i-land-kalle och hon styrman. I alla fall för en tid.

Min seglarkompis i Linjett 35 väckte tanken med att ha en ankardävert bak som gör det lättare att ta upp och förvara ankaret. Så jag tänkte: “Varför inte löpa linan ut, och skaffa ett ankarspel på en gång”.

Valen var tre:

• Engbo för blyad lina
• Band-ankarspel från Anchormatic
• Lewmar S2000

De två första var betydligt dyrare. Anchormatic är kompakt men jag har tidigare ratat ankarband. Mest fär att det inte fjädrar som en lina.

När Lewmar S2000 såldes med över 5.000:- i rabatt under våren och priset var 10.400:- jämfört med de två andra som landade på 25-30´:- så vart valet lättare. Lewmar!

Jag har ju dessutom ett Lewmar Pro Fish 1000 i stäven och en Lewmar fjärrkontroll (som visat sig värdelös. Mer om den i kommande inlägg).

Min seglarkompis hade under tiden jag funderade på detta beställt ankardävert från Rosätra men dessa kommer inte levereras förrän i maj. Nu gällde det att förstå hur däverten skall kombineras med ankarspelet. Utan att ens ha en dävert.

Vi tog därför en biltur till Rosätra en dag i april. Med kameror och måttband i högsta hugg. Det fanns många varianter men vi koncentrerade oss på 35;orna.

 

Men denna modell var den vi hoppades på.

Nu när jag hade mer fakta så kunde jag slå till på ankarspelet och då vart det från Hjertmans. Jag började med att fundera från insidan med det beslag som är fästet för allt.

Jag insåg snart att akterspegeln måste förstärkas. Så det fick bli några lager plywood som limmades med PL400.

Jag använde en båtstötta som “tving”.

Men först var frågan: Var exakt skall hålet vara? Efter förfrågan till Rosätra så kom det en ritning på däverten i pdf-format så nu gick det att mäta fram var utgångshålet kunde vara.

Efter målning och montering av första delarna såg det ut så här.

 

.
lördag

Första året jag hade båten så köpte jag två begagnade däcksluckor av en seglarkompis med Linjett 35;a

Jag slipade och polerade glasen så gott jag kunde. De var ganska repiga. 2017 fick jag napp på en ny Lewmar 60 på Blocket. Det är den storleken i salongen. Det var en Omega 42 seglare som köpt en ny lucka men inte monterat. Frun lade ut den på Blocket för 2.000:- Ett rimligt pris för både köpare och säljare. Affär!

Men nu var det fördäcksluckan som är en Lewmar 70. Väldigt repigt glas och lite läckage för något år sedan. Jag letade på nätet efter nytt glas. Förgäves. Luckan har utgått för flera år sedan. En ny kostar upp emot 10′:-

Letade därför vidare efter någon som kunde leverera glas tillskuret. Jag fick för mig att det skulle vara Polykarbonat. Men det var omöjligt att hitta i färgat utförande och 12mm tjockt.

Men så hittade jag till baks till Akriform i Sollentuna. Där hade jag handlat för länge sedan. Då låg de granne med Silva.

“Jo de skulle nog kunna skära till ett nytt glas”. Men även de gick bet på Polykarbonat och 12mm. Medan de letade glas hade jag demonterat glaset i luckan men inte lyckas få isör gångjärnet. Jag hade Googlat en hel del och upptäckte att Akryl faktiskt är mer lämpligt till detta och sitter original i Lewmar-luckor. Akryl är det samma som plexiglas. Då var det lättare för Akriform att hitta material. Nu var allt klart för tillverkning och några dagar senare var luckglaset klart. Tillfräst efter det gamla glaset med alla hål för luck-stöd och lucklås exakt kopierade.

Nu hade jag insett att det var för kallt för återmontering i bpten och det bästa var att få hem luckan till förrådet. Så det var bara att försöka skära loss all gammal Sika och skruva bort hela luckan. Jag hade tidigare använt genomgående skruv med mutter. Detta gjorde att dekorramen på insidan nu måste lossas. Viket medförde att en del av takskivorna behövde demonteras.

Slutligen låg allt hemma i förrådet. Vas skall man nu använda för tätning/limning. Det visade sig att Sikaflex 295 UV som visade sig vara svårt att köpa över disk. Detta för att det är en profsprodukt som kräver en viss kunskap och försiktigeht att användas. SeaSea säljer dock denna produkt men informerar också om hur den skall användas. Till detta behöver man också deras Primer och Aktivator. Jag skall inte gå in på i detalj hur detta skall användas men det finns bra info på Sikas hemsida.

Först lägger man en sträng med 295 UV som man lägger ner glast i. Jag maskerade med tejp, både glaset och ramens översida för att förhindra för mycket kladd.

Efter några dagars härdning var det dags att fylla spalten mellan ramen och glaset med en ny fog. Maskade ordentligt även nu. Om man först skär ett V i pipen och sedan klämmer till med en tång så blir det lättare att fylla spalten.

Efter ytterligare några dagars härdning skar jag rent från överflöd av Sika med en brytbladskniv. Nu skulle luckan återmonteras i båten. Jag tänkte inte använda skruv och mutter denna gång utan något som kunde skruvas loss utan att komma åt undersidan. Det fick bli maskingängad M5 direkt i plasten. Men laminatet är inte så tjockt här så det behövde förstärkas.

Jag plastade upp en skiva på en bit masonit som jag vaxat och lagt på släppmedel på.

Av denna skiva sågade jag sedan små rektangulära bitar som jag limmade med epoxi under varje bulthål.

När detta härdat så kunde jag borra och gänga varje hål med M5 direkt i plasten

Nu var det dags att återmontera hela luckan. Då upptäcker jag att däcket inte är plant. Det skiljer nog 3-4mm mellan sidorna i den aktre delen av hålet. Jag funderar någon dag på hur jag löser detta. Det får bli en fräsning av plasten.

Jag lägger en stödlist tvärs hålet som jag fäster med smältlim.

Sedan tar jag min lilla Makita-fräs med lämplig fot och anhåll.

Nu var allt förberett för återmontering. Jag lägger på vanlig Sikaflex och drar alla skruvar med skruvdragaren inställd på lämpligt moment.

Sedan återstod bara att återmontera friktions-lås och låsvred. Jag väntar med att ta bort skyddspappret på glaset till efter sjösättning.

Kostnaden vart 1.400:- för glaset + lite tätningsmedel. Totalt ca 1.800:-

.
lördag

Vi hade en grundstötning för några år sedan vilket fodrade lite plastning i kölbalkarna. Men jag har senare hittat ett ställe som vi missat. Det är skottet akter om toaletten som släppt i plastningen inne i sjögarderoben. Man kan se att hela plastningen släppt från skottet.

Slangarna delades och veks åt sidan och sedan sågade jag bort plasten med feinsågen.

Därefter så slipade jag med bandfilen som är suverän i trånga utrymmen.

Jag använder alltid epoxi till sådana här jobb. Vidhäftningen är överlägsen polyester. Jag har sparat ett par dunkar som det varit West epoxi i. Men nu fyller jag dem med Biltemas Epoxi

Sedan är det enkelt med pumparna att dosera eller så använder man en liten våg. Med West är det ett pumptag i respektive dunk medan Biltema omräknat, som skall blandas 1:2, blir 1-pumptag bas och 2,5-pumptag härdare.

Jag förtjockar den första blandningen med West 403 och microballonger och spacklar en hålkälsfog mellan skott och botten. Efter någon timme lägger jag på 6 remsor med väv.

Efter en veckas härdning, det första dygnet med lite värme är det dags att skära rent och slipa lätt inför vidare målning.

.
söndag

I somras fick akterliket i focken en reva. Det vart slitage i slagen mot däcksbelysningen. Jag fick sy några stygn och tejpa på en förstärkning.

I dag monterade jag en skyddsbåge. Eloxerad plattjärn i aluminium från Bauhaus. Denna kommer även hindra liften från att sno sig runt strålkastaren.

.
lördag

För att ha lite att pyssla med på vardagskvällarna så tog jag fram propellern för puts. Jag började med det enkla att lägga den i ättika. Men att köpa ättika i livsmedelsbutiken blir dyrt. Så enklare är att använda ättika från byggmarknaden eller trädgårdsbutiker.

Man lägger propellern i en hink och slår på ättikan så det täcker. Sedan låter man den ligga något dygn.

Ättikan hälldes tillbaks i dunken och går säkert att använda till ogräset i sommar. Därefter kan man putsa med lite Autosol eller billigare Biltemas Metallpolish

Jag provade i år ett kit med lumpskiva på en borrmaskin och polerpasta. Ganska snabbt var resultatet så här.

Efter montering av nya anoder så var den klar. Nu får den vänta till strax före sjösättning.
Jag inbillar mig att den klarar sig bättre från beväxning när den är polerad.

Alltid retar det nån’ vid sjösättning…

.
lördag

Kranen för inloppet i kölsvinet skall nu betjäna både pentrypump och spolpumpen fram till ankaret. Detta för att slippa ett vattenintag under förpiken. Först meckade jag ihop rör och t-koppling i ett men det vart för stor brytning på kranen tyckte jag. Då både kranen och bottengenomföringen släppte  när jag började skruva så var det lika bra att ta hem allt och rengöra och sedan börja från början.

Det vart sedan svårt att ensam skruva ihop bottengenomföring med kranen. Med en polygrip som mothåll gick det att dra från undersidan.

Sedan var det bara att montera ihop bit för bit och ansluta slangen mot spolpumpens sugsida.

Slangen klamrades i kölsvinet och bredvid mastfoten.

.
torsdag

Jag har köpt en ny plotter till säsongen 2019. Det blev en uppdatering av den gamla Raymarine A95 till en Raymarine Axiom 9″. Tittade länge på B&G Zeus3 men eftersom allt annat är från Raymarine så fick det bli samma tillverkare. För kompatibilitetens skull.

Jag kopplade upp den hemma på skrivbordet med ett 12V nätaggregat. Allt såg bra ut och den var snabb och med en klar och tydlig skärm.

Efter att ha gjort alla inställningar med enheter och annat så insåg jag att jag inte hade rutter, waypoints och spår i plottern. Jag är lite gammalmodig och använder fortfarande waypoints mm. Detta gick ju enkelt att lösa med import från datorn via gps-filer. Dessa lade jag på ett micro SD-kort som bara används till filhantering.

Efter det så sate jag i mitt sjökort. Vid alla kortbyten så stängdes plotter av helt och hållet. Vid uppstart visades inga sjökort. Bara översikten. Jag börjar fundera på om jag kan ha satt i micro SD-kortet med Navionics sjökort fel. Jag vänder på plotter och öppnar gummiluckan på baksidan.

DET BRINNER I KORTET! Det kommer i alla fall rök ut från korthållaren. Jag fumlar efter en pinsett för att få ut kortet men lyckas inte. Får tag i en passare med vass spets och lyckas sprätta ut kortet med hjälp av spetsen på passaren.

Har plottern gått sönder nu? Jag ser fortfarande översikten på skärmen. Provar sjökortet i en SD-korts-adapter med USB i datorn. Inget minneskort kommer upp i utforskaren.

Suck! Minneskortet har brunnit men plotter verkar fungera. Jag sätter åter in det andra kortet med gpx-filer och det kan plotter fortfarande läsa.

De kommande dagarna försöker jag få kontakt med Navionics via mail. Gör ett försök via Erlandssons Brygga och Hjertmans. På Hjermans får jag tips om  Comstedt som är agent i Sverige för Navionics. Där är det en servicetekniker som lovar att hjälpa mig. Men när jag en stund senare kollar mailen har jag fått svar från Navionics i Italien.

De beklagar det inträffade och lovar att skicka ett nytt kort om jag skickar in det gamla. Efter någon vecka så kom det ett nytt sjökort med posten. Tack Navionics!

Jag mailade även Raymarines support och frågade om det fanns någon risk att det var plotter som orsakat detta. Svaret var att det hade hänt någon gång tidigare med Navionics kort som hade någon bristfällig batch.

Jag var väldig försiktig med det nya kortet. Först uppdaterade och aktiverade jag det via datorn mot Navionics hemsida. Med stor spänning stängde jag ner plotter satte i sjökortet och startade.

Allt fungerade!

Kortplatser

Axiom-plottern har bara ett kortfack på baksidan mot A95;ans 2 fack på fronten. Liten försämring. Axiom har i stället ett USB-uttag på baksidan. De säljer en egen kombinerad kortläsare och USB-uttag för panel eller skott-montering.
   

Priset ligger lite över 1.000:- Men en kabel från Kjell & Co gör nästan samma sak.

Fungerar att sätta i ett andra kort via en SD-mickro -> SD-kort -> USB-adapter.

lördag

Nu är landströmen klar. Jag har kompletterat med ett uttag vid nav-bordet. Jag limmade ihop några teakbitar till en låda. Första försöket misslyckades då vinkel-anslaget på min cirkelsåg inte var så exakt. 45º var inte exakt 45º så vid hoplimning av fyra bitar så märktes vinkelfelet.

Gör om. Gör rätt!

Efter justering av anslaget så gick det bättre. Hittade också denna tving i lådan…

Efter puts och lack så monterade jag lådan och ett uttag vid navbordet.

Detta uttag klart…

Sedan ville jag ha ett uttag vid stickojen. Det var lite besvärlig kabelväg genom balkar och motorrum men tillslut var kabeln framme. På baksidan en “rot”-dosa som skydd.

Nästa uttag klart…

För att koppla ihop alla dessa var det lämpligt med en dosa under nav-border. 1-in och 3-ut. Då passade det med en vanlig väggdosa med fyra pipor åt samma håll. Jag gjorde en egen lösning på dragavlastningen med lite modifieringar i plasten och buntband.

Efter att ha kopplat allt med vagos, klamrat slangarna och skruvat på locket så var det check även på den.

Slut!

.
fredag

Jag har sedan jag köpte båten haft problem med korrosion på propellerbladens offer-anoder. De tar helt slut på en säsong. Jag trodde första året att det var för att båten låg på Svinninge där det ligger så många båtar i hamnen med landström inkopplad. Men det är lika dant då hon ligger i Kvarnviken. Det kan bero på landströmmen i kobination med varmvattenberedaren.

Så nu tänkte jag göra om båda. Jag kommer att ta bort det eluttaget som sitter i landströmslådan

och ersätta det med en omkopplare som skiftar mellan landström och inverter.

Jag vill på ett enkelt sätt kunna få ut Inverterns spänning i några vägguttag utan en massa omkopplingar av kablar. Invertern får naturligtvis inte mata batteriladdaren eller varmvattenberedaren. Började därför med att göra ett schema.

Före ändring

Efter ändring

Sedan bytte jag den ena dubbelsäkringen som var på 16A, det är för mycket, ner till 10A. Så då kom lådan att se ut så här i stället. Jordfelsbrytare på inkommande, en dubbelsäkring till vägguttag, en dubbelsäkring till VV-beredare och batteriladdaren. Det är den gruppen som inte kan matas från invertern.

Alla anslutningar görs med gummikaabel. Korta bitar som sedan sammankopplas i en dosa bredvid. Detta för att det annars skulle bli helt omöjligt att koppla inne i elcentralen då den sitter på plats.
Så här såg dosan ut före ändring

Jag skall även prova att frånskilja landströmmens jord från båtens. Jag tror att det kallas “TT-bonding”. Se schemat.
Man måste då ha ett bleck som kopplar in jorden då båten står på land. Så det passade bra att ha i locket på dosan.

Varmvattenberedaren i Cavella kopplades till och från med ett relä som styrdes med knapp i Elpanelen. Så blir det nu också i Amerona. Det blir enklare att koppla från den då den inte behövs i stället för att böka under akterkojen med att dra ur sladden.

Samma med Invertern. Den får också en brytare i elpanelen. Det finns ett “Remote”-läge på invertern, där av och på sköts med en fjärr-brytare.

 

fredag

För några år sedan lät jag tlllverka nya sprayhood-bågar i rostfritt. Det var inte lätt att hitta någon som kunde bocka rostfria rör 22mm. Rosättra Varv hade slutat med rostfria bågar just då. Den Polska leverantören höll inte måttet. Jag sonderade marknaden på båtmässan, men ingen kunde bocka rostfritt.

Efter mässan fick jag tips om Eliassons i Göteborg. Dem kan jag verkligen rekommendera. Jag ville också ha ett handtag på den aktre bågen men det gick inte att genomföra då jag beställde.

Det där har jag gått och funderat på en tid, om man inte själv skulle kunna bocka ett rör och sedan få det svetsat på befintlig båge.

Jag förstod snart att man behöver en maskin med rullar för bästa resultat.

Men en sådan kostar en förmögenhet och inget jag själv kunde tillverka. Jag gjorde ett försök med ett enklare bockverktyg

som gick sönder!

Efter lite Googlande så hade jag en annan idé.

Jag tillverkade några plywoodbitar. Den första med två olika rundningar. Sedan en andra med kopieringsfräs för att få dem exakt lika

Sedan fräste jag en konkav yta på de rundade kanterna.

När man sedan lägger ihop de båda bitarna får man en skålformad yta som röret passar i.

Jag gjorde en helt rak bit också. Sedan limmades bitarna ihop.

När allt hade torkat så putsade jag ytorna med en bit papper runt en rörbit med samma dimension.

Jag monterade de båda plywoodbitarna på en gammal bordsskiva som skruvats upp på väggen i garaget.

Nu var det bara att bocka och böja tills formen var lika som en mall jag gjorde i somras.

Det vart inte helst perfekt men det matchar befintligt rör. Nu skall jag kolla med den lokala verkstan om de kan göra en lite tvärare bockning i ändarna och sedan svetsa i hop med befintligt rör.

Fortsättning följer…

.
torsdag

Första försöket att montera ihop drevet misslyckades. Först så upptäckte jag att två av rullarna i det inre nållagret var på rymmen. På bilden har jag redan räddat den ena och den andra ligger löst.

Med lite fett så går det att trycka till baks i hållaren av plast. Nu är alla rullar på plats.

Jag trodde att jag kunde knacka ihop underdelen med en hammare och en träkloss. Men det gick inte. O-ringen fjädrade för mycket.

Man måste dra ihop det med bultarna. Men de som skall hålla ihop allt är initialt för korta. Så i dag har jag med mig två lägre bultar.

Nu var det bara att passa ihop delarna och dra de båda bultarna parvis. Därefter bytte jag till original-bultarna. Sedan monterade jag adaptern för offeranoden. Den är till för att kunna använda en tudelad offeranod. Då kan man byta anod utan att demontera proppellern.

Sist monterade jag anoden som jag rengjort.

Det är viktigt att alla anliggningsytor är rena och har bra elektrisk kontakt.

Sist fyllde jag ny olja. Det skall vara 2,2 liter men i senare specar från Yanmar säger man att det bara skall vara till min-märket på oljestickan. Inte mer. För mycket olja kan skapa oönskat övertryck i drevet.

Nu är det bara att hoppas att allt håller tätt när det kommer i vattnet…

.
lördag

“En ska bort”. Nej, tre skall bort. Två givare och en kran.

Givarna Nexus/NX2 logg och lod skall ersättas med en ny Smart Transducer från Airmar. Den har både logg, lod och temperaturgivare i ett och kopplas direkt i nätverket SeaTalkng.

Kranen var intag till den spolpump som sitter under förpiken och används till att spola av bogankaret.

I stället kommer intaget att kopplas ihop med redan befintligt intag som i dag används till pentrypumpen. En bottengenomföring och kran mindre att oroa sig för.
Det var inte lätt att ta bort dessa tre. Det var svårt att komma åt med en rörtång eller polygrip.

Jag började med att ta ur givarna från genomföringarna och kapa slangen. Sedan lyckades jag få bort muttern på loggivaren och från utsidan skära loss genomföringen från botten. Sedan slå ur den från insidan.

Kranen gick att ta bit för bit. Först slangstos, Sedan kranen följt av 90º böj och sist själva genomföringen. Bottengenomföringen var rätt så OK! men kranen var ganska rostig. Och slangen var kass. Sist slaktade jag genomföringen till lodet. Det var omöjligt att få bort genomföringarna hela.

Nu var det dags att slipa rent runt de hål som skall plastas igen. Det aktre kommer att återanvändas till den nya givaren. Slipade rent på utsidan med bandfilen.

Det är bra godstjocklek i skrovet här. Sedan slipade jag insidan. Bandfilen är ett bra verktyg och med dammsugaren intill så blir det inte så dammigt.

Efter lite nötande så vart insidan också slipad.

Den nya givaren står klar i förrådet i väntan på montering. Bordsgenomföringen har en invändig klaff för att minska mängden vatten då givaren behöver dras in då båten ligger i sjön. Smart!

Det aktre hålet skall borras upp till ∅51 mm. Då får man tillfälligt fästa en plywood-bit på insidan så att man får styrning för centrum-borren.

De två andra hålen plastas igen från ut och insida med runda vävbitar och epoxi. Väntar bara på lite varmare väder.

 

.
fredag

När drevet skulle tömmas på olja inför renoveringen så var det knepigt att få bort oljepluggen. Den är gjord för en stor spårmejsel. En riktigt stor. Den största jag hade räckte inte. Och den är ändå riktigt stor. Lite beroende på att oljepluggen var sliten och kanterna på spåret var slitna.

Med hjälp av båtgrannens största mejsel och en skiftnyckel så gick det till slut.

Här fanns det utrymme för produktutveckling. Tänk om den varit gjord för insexnyckel. Men att göra en insexa där det är ett spår är inte lätt i en vanlig hobby-verkstad. Om inte…???

Jo. Jag gjorde så här:
Tog en vanlig rostfri M6-insex (lagom stor) och sågar av huvudet. Någon millimeter under huvudet. Satte sedan skallen i en insexnyckel och formade underdelen till 90º vinkel med hjälp av en bänkslip. Sedan borrade jag ett hål mitt i oljepluggen, mitt i spåret för mejseln, med en 8mm borr. Inte så djupt utan precis så att det började bli en rak kant i hålets överdel. Nu gick den formade insex-skallen att placera i hålet.

Sedan i väg till den lokala mekaniska verkstaden som svetsar rostfritt. Några dagar senare hade jag en produktutvecklad oljeplugg. 150:- i stället för 320:- för en ny plugg.

 

.
lördag

Efter rengöring av alla delar så har jag målat lagerhuset. Först med Yanmar original grå färg och sedan sprayat med Trilux drevfärg som också är grå.

Sedan var det bara att ta bort all maskeringstejp

och rengöra ytorna för packboxar och lager. Jag använde Loctite 7063

Efter det så placerade jag det schims som skall ligga mellan packboxarna i botten. Vilket blir ytterst mot propellern. Detta gör att yttre packboxen flyttas in 2,4mm på axeln och kommer därigenom på oskadad yta på axeln.

Därefter fettade jag in de nya packboxarna
  

Ett upp-och-ner vänt hålsågsskär av lämplig storlek fick tjäna som dorn när packboxen skulle knackas på plats. I det en hylsa och en kort förlängare. Den yttre packboxen skall ligga med fjädern utåt för att täta mot vattnet

Efter ytterligare rengöring var det dags för nästa packbox, den inre som då vänds med fjädern in mot oljan. Lite mer fett när allt var på plats.

Därefter var det dags att återmontera lagret med axel och drev i lagerhuset. Det är bara att försiktigt skjuta in axeln genom packboxarna. Först halvvägs, för att sedan måste de fem bultarna pillas dit i ringen som låser lagret. Därefter drog jag fast dem med locktite och låsbrickor.

Nu återstår endast o-ringarna men de får vänta tills det är dags att montera i drevet.

 

.

fredag

I dag har jag varit en tur till Boding Segelmakeri i Handen. Jag beställde en ny självslående fock i slutet av sommaren. Lika som storen. Planen var att den skulle levereras före upptagningen men den vart lite försenad. Det gjorde nu inget eftersom jag vart sjuk i slutet av säsongen och ändå inte kunde provsegla. Men i dag var den klar…

Vi packar upp den hemma på köksgolvet och konstaterar att hantverket är bra. Nu får vi vänta till nästa vår.
Den som väntar på något gott…